När sonen var precis i början av tonåren lyckades jag för sista gången tvinga på honom ett par vinterkängor. Alla andra hade gympaskor. Året runt. Påstod han. Att döma av skorna i hallen vid kompisbesök hade han rätt. Sneakers så långt ögat kunde nå. Eller i alla fall fram till ytterdörren.
Sedan dess har inga vinterskor inköpts. I alla fall inte till honom. Han har samma skor. Sneakers. Sommar som vinter. Höst som vår. När de är trasiga ersätts de av nya. Exakt likadana.
Dottern däremot älskar skor och stövlar. Höga som låga. Grova bikerboots inköptes i höstas. De står närmast oanvända i hallen. De ska användas till jeansshorts i vår. Möjligen till sommarklänningen. Kontrasten är grejen. På vintern använder hon sneakers.
Häromveckan påpekade jag det olämpliga i hennes skoval. Vill du jag ska ta Conversen i stället, frågade hon. Det ville jag inte. I stället lånade jag bikerbootsen. Tur att vi har samma storlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar